Värt att veta om UGR

UGR (Unified Glare Rating) talar om graden av obehagsbländning i en installation från en betraktares position vilket innebär att armaturen i sig inte har ett UGR-värde.

UGR (Unified Glare Rating) talar om graden av obehagsbländning i en installation från en betraktares position vilket innebär att armaturen i sig inte har ett UGR-värde. Då kan man fråga sig hur det är möjligt att redovisa ett UGR-värde på en armatur när det beror på var och hur den är monterad? Kanske genom att montera den i det mest optimala läget i förhållande till var man mäter ifrån och på så sätt redovisa skillnaden mellan armaturen och omgivningen, klart. Alla är nöjda och ingen blir bländad. Som ljusdesigner är det då mycket viktigt att markera var, i förhållande till armaturen, arbetsplatsen skall vara.

Såklart finns det en formel för att räkna ut UGR-värdet på en armatur och det kan vid första anblick se lite komplicerat ut men det är det faktiskt inte.

Mätningen sker med en vanlig ljusmätare som mäter luminansen på de olika ytorna ifrån betraktarens position. Luminans är måttet på hur ljus en yta är i enheten candela/m².

Olika UGR-tal för olika lokaler

UGR är ett komplement till övriga rekommendationer och kan inte användas enskilt för att få en bra belysning. UGR är ett mått på obehagsbländning och beräknar förhållandet mellan armaturens lysande yta och den direkta omgivningen i en viss riktning. Det är just ”en viss riktning” som man faktiskt glömmer bort. Då det är många parametrar som påverkar vilken höjd armaturen är monterad på, vilket avstånd från betraktaren armaturen har, i vilken vinkel armaturen är placerad i m.m. Det innebär att t ex en sådan populär armatur som en infälld s.k. 600x600 LED-platta, med en fin prismatisk avbländning kan ha allt mellan UGR0 och UGR28 som är det högsta talet. Då kan man ju fråga sig varför? Av den är beroende på ytans storlek, var i synfältet den befinner sig och skillnaden i ljushet emot omgivningen. Om vi kunde fixera arbetsplatsen i förhållande till den fixerade belysningen skulle det vara möjligt att använda UGR som ett mått men jag antar att det inte kommer hända. Monteras det en jämn allmänbelysning kommer det på flera platser uppstå obehagsbländning på grund av placeringen av betraktaren och blickriktningen. Därför måste vi även ta hänsyn utifrån betraktaren och betraktarens position för att det ska finnas någon anledning till att använda UGR som ett mått. Det missas tyvärr alltför ofta.

 

Planera för användningsområdet

Att ljus är viktigt för oss har nog alla förstått och idag försöker vi planera på ett så bra sätt som möjligt utefter vad utrymmet ska användas till. Vi tar hänsyn till allt, vem som ska arbeta där, vad det är för arbetsuppgifter, blickriktningar och hur lokalen ser ut när vi väljer belysningslösning och typ av armaturer. Det finns en hel del forskning kring hur olika belysning underlättar- eller försvårar för oss och ger olika besvär såsom nackbesvär, huvudvärk eller ögonbesvär. Utifrån dessa underlag har det utarbetats rekommendationer på hur belysning bör planeras beroende på vad den ska användas till och av vem. Tyvärr så händer det alltför ofta att, när belysningen ska planeras, vet man mycket lite om vad lokalen ska användas till och av vem, då är det enkelt att bara göra en allmänbelysning jämnt över hela ytan. För att lokalen då ska kunna vara flexibel sätter man upp ett krav på en hög belysningsnivå och ett obehagsbländningstal UGR och då blir det "bra".

Flera parametrar påverkar

UGR är ett komplement till övriga rekommendationer och kan inte användas enskilt för att få en bra belysning. UGR är ett mått på obehagsbländning och beräknar förhållandet mellan armaturens lysande yta och den direkta omgivningen i en viss riktning. Det är just ”en viss riktning” som man faktiskt glömmer bort. Då det är många parametrar som påverkar vilken höjd armaturen är monterad på, vilket avstånd från betraktaren armaturen har, i vilken vinkel armaturen är lacerad i m.m. Det innebär att t ex en sådan populär armatur som en infälld s.k. 600x600 LED-platta, med en fin prismatisk avbländning kan ha allt mellan UGR0 och UGR28 som är det högsta talet. Då kan man ju fråga sig varför? Av den är beroende på ytans storlek, var i synfältet den befinner sig och skillnaden i ljushet emot omgivningen. Om vi kunde fixera arbetsplatsen i förhållande till den fixerade belysningen skulle det vara möjligt att använda UGR som ett mått men jag antar att det inte kommer hända. Monteras det en jämn allmänbelysning kommer det på flera platser uppstå obehagsbländning på grund av placeringen av betraktaren och blickriktningen. Därför måste vi även ta hänsyn utifrån betraktaren och betraktarens position för att det ska finnas någon anledning till att använda UGR som ett mått. Det missas tyvärr alltför ofta.

Balans mellan olika ytor

Även armaturer med mycket små ljusöppningar som spotlight och downlight kan få allt mellan UGR0 och UGR28 eftersom det har helt att göra med varifrån du ser armaturen. En sådan typ av armatur skall aldrig användas i t ex ett kontorslandskap som allmänbelysning för den kommer alltid att blända eller skapa skuggor, men den kan mycket väl komplettera belysningen i samma landskap. Samma sak gäller för de flesta typer av infälld belysning eftersom ljusheten på ytan många gånger blir för hög och orsakar för stora kontraster emot omgivningen. Balansen mellan olika ytor såsom tak, väggar, fönster och arbetsobjekt är mycket viktig för att underlätta arbetet. Skapas en bra balans, slipper man "fina konstverk" såsom pappersark och kartongbitar upptejpade i taket för att skärma av bländande armaturer, eller det absolut bästa – att personalen orkar vara effektiva hela arbetsdagen. Är bländningen för kraftig så är det oftast inget problem för då gör man något åt saken. Den bländningen som orsakar mest besvär är den så kallade ”synnedsättande bländningen” eftersom den ofta inte blir åtgärdad. Den synnedsättande bländningen orsakar i många fall besvär som gör att man inte orkar hela arbetsdagen